5.11.15

destination & anhalt

Det blev inte att jag bloggade så där jättemycket under vår resa tidigare i år längs Australiens östkust. Jag skrev en del, men det var på något vis som att tankarna och orden inte kändes färdiga att dela just då. Nu däremot, har några av insikterna och dikterna hunnit formats och mogna till. Därför bjuder jag nu på en av de uppenbarelser och texter som fann mig på resande fot..




Ge dig själv fem månader av fritid och tusentals kilometer av kuststräcka att utforska. Placera anhalter längs vägen, men sluta där du startade och finn att du jagar en destination utan framgång.

Jag vill anlända, komma fram, komma hem.

När du åker från stad till stad och sevärdhet till sevärdhet vet att du oundvikligt kommer att fokusera på vad som kommer härnäst, att du ständigt kommer att fästa blicken på följande anhalt, som om där gömde sig destinationen.

Ack min vilsna själ, min ensamhet.

Förhoppningar föser dig framåt. Men efter ett tag blir mönstret allt för uppenbart. Hur mycket du än vill tro på att carpe diem är nog, kan du inte ignorera längtan efter fullständighet. Du har tillräckligt med tacksamhet för att kunna uppskatta det som varit och är, men inte ens tacksamheten borttar den gnagande trängtan inuti.


Så länge jag kan minnas har jag jagat livsanhalter, i hoppet att anlända till platsen där allt ska bli bra och helt. Jakten på grönare gräs har tagit mig över världshav. Drömmar har fört mig till länder långt, långt bort.

Är det jakten det är fel på? Eller är det helt enkelt så att vi människor blev medvetet programmerade på detta vis, med en inre kompass - ett evighetens kall nergrävda i våra hjärtans djup.

Hoppet har hittat ett hem, när hemma är det som kommer sen.

Ge dig själv cirka 80 år av levnad och ett liv fullt av dimensioner att upptäcka. Ta dig från anhalt längs anhalt under din väg, men sluta där du startade. Anta denna resa och låt det bli uppenbart, att jordelivet inte erbjuder varken hem eller destination.

Min vilsna själ, mitt sökande - mitt dyra himlahem

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar