framtid och nutid

Har kommit att inse att vad jag trodde var verklighetsflykt i själva verket är det som håller mig rotad i min tillfälliga tillvaro. Uppenbarelsen av att det som kommer sen är det som får mig att överleva det som är nu, har kommit till mig. När jag ser det grönare gräset och mina idylliska framtida visioner känns inom räckhåll, det är då jag finner som mest mening där jag är. Vilken frihet att få förklara mina drömmar icke skyldiga, och istället få tacka dem för att de ger mig stabilitet och motivation i min vardag.

I denna tid känner jag vikten av att suga åt mig så mycket vishet och erfarenhet jag bara kan från min församlings gemenskap och dess lovsångsarbete, mina studier och mitt arbete, när jag vet att vi bara har några månader kvar här i Canberra. Jag vill känna att jag gav allt, så att jag faktiskt kan utöva det jag lärt mig när vi åker vidare. 

Dagdrömmar angående nästa års äventyrliga resa längs Australiens östkust och nästa års nystart i mitt hemland fyller i denna tid mitt sinne. Lättad släpper jag lös min förväntan, medveten om att den faktiskt håller mig fokuserad i vinter kylan, får mig att se mening i det vardagliga och håller mig närvarande i nuet.