11.2.13

självporträtt

Jag är en liten del av ett enormt konstverk, av ett självporträtt. Min lilla bit vittnar om en härlighet, om något större, något vackrare, för med min del reflekterar jag en del av konstnären själv. Konstverkets övriga delar finns gömda i andra människor, och tillsammans är de tänkt att få oss att förundras av skaparen av verket. Dessvärre har alltför många tagit sin härlighet och gömt den, kastat bort den eller föraktat den i hopplös önskan att få visa upp en annan del av konstverket. Det sårar konstnären. Det är viktigt att jag visar upp just den del jag blivit given, annars kommer ingen få se just den sidan av konstnären. Andra verkar tycka att den del de blivit given är bättre än andras och tror att den härlighet de fått att visa kommer från dem själva. Det sårar också konstnären, och är inte sant, för utan konstnären skulle deras del aldrig ha kommit till. Vi vore alla blott ett tomt ark om han inte målat sin skönhet över mänsligheten.

Yours, O Lord, is the greatness, the power, the glory, the victory, and the majesty. Everything in the heavens and on earth is yours, O Lord, and this is your kingdom. We adore you as the one who is over all things ... O our God, we thank you and praise your glorious name! But who am I and who are my people, that we could give anything to you? Everything we have has come from you, and we give you only what you first gave us! 1 Chronicles 29:11, 13

Att inse att jag har en unik härlighet som världen behöver skåda. Att inse att allt jag har och är kommer från Guds hand. SÅ vill jag påstå att vi övervinner vi falsk ödmjukhet och högmod på samma gång, och landar i god självkänsla och Gudsfruktan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar